Dead Feminists

 
 
 
 
Dead Feminists - Historic heroines in living color av Chandler O'Leary och Jessica Spring
 
Dead Feminists är från början ett samarbete mellan konstnärer Chandler O*Leary och Jessica Spring. Chandler står för illustrationerna och Jessica trycker. Av en händelse korsades deras vägar och resten är historia. De startade projektet dead feminists med syftet att göra 44 skillingtryck/ flygblad (broadsides) vilka alla skulle innehålla ett citat från en död feminist. En kvinna som har förändrat världen. Projektet tog sin början under valkampanjen 2008 då det stod klart att oavsett vilken av kandidaterna som skulle vinna skulle valet bli historiskt. Den första svarta presidenten eller den första kvinnliga vicepresidenten.
 
Boken är uppbyggd kring de 27 broadsides som Chandler och Jessica tillsammans skapat sedan dess. Urvalet av döda feminister är i huvudsak gjort bland amerikanska kvinnor. Det förekommer några kvinnor som verkat utanför USA:s gränser men boken har en tydlig geografisk hemvist. Jill Lepore skriver i förordet till boken att urvalet av historiskt betydande kvinnor är beroende av den eller de som gör urvalet. Det är inte märkligt att två nordamerikanska konstnärer väljer kvinnor från den egna kontinenten. Samtidigt är valen inte helt typiska. Jag tror att också den amerikanska läsaren möter nya namn i denna bok.
 
Elizabeth Zimmermann var en ny bekantskap för mig. Hon var en gigant inom stickningen. Zimmermann immigrerade till USA och förde med sig nya sticktekniker. Bl.a. lärde hon amerikanskor att stick på ett kontinentalt vis, ett snabbare sticksätt än det något omständiga amerikanska sticksättet. Zimmermann producerade en stor mängd mönster och hennes tes var att alla kan lära sig sticka. Zimmermann står dock inte bakom mönstret till kvinnokampsvantarna som syns på bilderna. De har min fantastiskt duktiga mamma stickat, och för henne var såklart Elizabeth Zimmermann ett välbekant namn. 
 
 
 
 
Boken innehåller de broadsides som Chandler och Jessica skapat liksom en kort levnadsteckning samt äldre bildmaterial över de kvinnor de valt att gestalta. Jag tycker dock att de döda feministerna beskrivs lite väl kortfattat. Flera av kvinnorna har själva varit konstnärer och jag hade önskat att mer av deras verk hade varit representerade i boken. Varför får inte Sappos egna ord ta plats när hon presenteras eller Gwendolyn Brooks?
 
I Dead Feminists är det utan tveckan konstverken, de 27 flygbladen som står i centrum. Det jag framförallt tar med mig är inte historierna om de 27 döda feministerna men ett nyväckt intresse för konsten och hantverket som ligger bakom arbetet med tryckta flygblad. Idag en raritet men för inte så länge sedan det bästa sättet för masskommunikation. 
 
Chandler och Jessica har en hemsida deadfeminists.com
 
 
 
 
Allmänt | | Kommentera |
Upp