Love Warrior
Love Warrior - En kvinnas väg till kärleken och sanningen av Glennon Doyle Melton
Baksidestexten eller den såkallade blurben gör gällande att det centrala i boken är hur Glennon efter 13 års äktenskap upptäcker att hennes man har varit notoriskt otrogen under en längre tid. Hennes värld rasar samman, smärtan hon känner är olidlig men hon bestämmer sig snart för att använda den som verktyg för att lära känna sig själv. Men vem är hon nu som vuxen kvinna och mamma?
Love Warrior har blivit ett fenomen, ett fenomen som nästan tycks ha ett eget liv. Bilder på det amerikanska omslaget till Love Warrior dök upp i mitt instagramflöde lite titt som tätt och jag var nära att beställa den flera gånger, inte så mycket på grund av innehållet kanske utan mer på grund av vilka som rekommenderade den. Jag blev dock lite tveksam när jag såg att Elizabeth Gilbert säger "att den här boken kommer att förändra ditt liv". Elizabeth Gilbert är precis en sådan författare som skrämmer mig, en sån som gjort en inre resa, yogar och känns så där allmänt flummig... Den typen av berättelser ger mig rysningar och är helt enkelt inte riktigt min grej. Det kan också handla om avundsjuka från min sida - vem vill inte känna ett inre lugn?;)
En av de svenska säljtexterna till boken beskriver "Love Warrior är en omvälvande livshistoria om otrohet, kärlek och svek, och samtidigt en bok om hur du kan hjälpa dig själv eller dina barn genom en personlig kris – använda den som språngbräda (med hjälp av terapi, yoga och samtal med dem som står dig närmast) och få ett bättre, sannare liv."
Visst är Love Warrior en omvälvande livshistoria med otrohet och svek i fokus men för mig är den framförallt en berättelse om att växa upp som flicka och kvinnoblivande idag. Glennon uppfattar redan som en mycket liten flicka att hennes mamma är vacker och att hon själv betraktas som ett vackert barn. I utseendet, skönhete, smalhetenn finns (människo)värdet. När Glennon börjar uppfattar sig som knubbig och inte längre som den söta flickan hon en gång var inleds ett liv fyllt av destruktivitet och missbruk. Redan som liten hittar hon bulimin som ett sätt att kontrollera sina känslor, men med bulimin kommer också ensamheten.
I tonåren räcker inte bulimin och alkohol och droger börjar mer och mer ta över Glennons liv. Männen kommer också tidigt in i Glennons liv och hon får lära sig tidigt att priset för att få skydd av en kille eller en man är sex. Trots allt mörker känns inte Glennons som en urspårning, kanske för att mycket av det som hon beskriver är det vi alla upplevt när vi växt upp som tjejer i det här samhället under 80 och 90-talen, även om vi inte använt samma metoder som Glenneon för att hantera eller skärma av sig själv från det som är. Glennon är den där tjejen som jag hatade (och kanske fortfarande hatar) som jag upplevde svek. Hur kan en kvinna svika sitt eget kön? För mig har det varit obegripligt. Genom Glennons ögon kan jag se hur rädsla för livets hårdhet kan ta uttryck som kan tyckas motsägelsefulla. Alla flickor och kvinnor måste på något sätt förhålla sig till att inte äga sin egen kropp, i det offentliga rummet och ibland i det privata. Att glennon i mina ögon ger upp rätten till sin i det privata är en strategi som för mig är omöjlig men rädslor har vi olika strategier för att överleva. Människor har inte bara ett sätt att distansiera sig från sin omgivning.
"Tidigt i mitt liv rasade ett inbördeskrig, och min kropp lämnade unionen. Hur kan jag vinna tillbaka den? Jag vill ha vapenvila, jag vill vara hel. Jag vill lära mig leva i denna kropp... Jag vill inte vara fången inuti mig själv för alltid."
För mig är det intressanta i boken inte krisen i Glennon och Craigs äktenskap. För mig handlar det om en Glennons försök att som människa parera en värld som i grunden är kvinnofientlig och hur svårt det är att se sitt eget värde när världen runt omkring inte gör det. Stundtals otroligt smärtsam läsning men också mycket kraft om
att bli och vara en krigare